Israel Report ger dig nyheterna och verktygen för att förstå, Lennart!
Öppna mailet i din webbläsare
Share
Tweet
+1
Forward to Friend
16 februari 2017


1. FRAM EMOT SLUTET PÅ TVÅSTATSPARADIGMET?
 
Timmar innan president Trump och premiärminister Netanyahu skulle träffas blev ett uttalande från en tjänsteman i Vita Huset förstasidesnyheter runt om i världen. Tillfrågad om Trumpadministrationen skulle stödja tvåstatslösningen, en långvarig politik bland USA:s presidenter, svarade han "kanske, kanske inte". Han tillade: "Det är något de två sidorna måste komma överens om. Det är inte vår sak att införa den visionen".
 
Under tiden sa Trumps pressekreterare Sean Spicer att presidenten skulle fokusera på att nå en "omfattande överenskommelse som skulle få slut på den israelisk-palestinska konflikten". Baserat på det här uttalandet trodde många kommentatorer att Trump skulle göra stora ansträngningar för att lösa konflikten, i motsats till förväntningarna i Israel.
 
Kommentar
Observera: Denna artikel skrevs före mötet mellan Trump och Netanyahu.
Sedan Netanyahus berömda Bar Ilan-tal 2009, har det bara funnits ett parti i Knesset som konsekvent har talat ut mot tvåstatslösningen, Habayit Hayehudi. Även om Likudpartiets program också motsätter sig den här lösningen har knessetmedlemmarna följt premiärministern i avgörande omröstningar. Det kan nu finnas en möjlighet att tänka om när det gäller detta paradigm som har funnits sedan 1930-talet, men som araberna konsekvent har stjälpt.
 
Tvåstatslösningen föddes i omoral – den utgjorde en klar överträdelse av löften givna till det judiska folket av det internationella samfundet. Dessutom, från det palestinsk-arabiska ledarskapets sida, har tvåstatslösningen alltid handlat mer om att göra sig av med den judiska staten än om att etablera en palestinsk stat. Och på det sätt den palestinska myndigheten har opererat har de förlorat alla moraliska anspråk på en egen stat – genom konstanta attacker på Israel och övergrepp på sin egen befolkning. Till sist har konsekvenserna av den s.k. arabiska våren lett till ett ännu mer instabilt Mellanöstern, och kravet på etablerandet av en palestinsk stat under dessa omständigheter gränsar till galenskap. Det är definitivt dags att utforska andra alternativ.
 
Innan det senaste presidentvalet i USA reviderade det republikanska partiet sitt program och upphävde stödet för tvåstatslösningen. Trump är därför i linje med sitt partiprogram om han överger tvåstatsparadigmet. Europa, å andra sidan, tycks oförmögen att tillägna sig en ny tanke. Det fortsätter nerför en väg som är kantad med nästan ett århundrade av misslyckanden, av krig och av terrorism. Europa ser sig själv som mästaren i mänskliga rättigheter och stoltserar med sitt stöd för en palestinsk stat, och inser inte att dess krav på tvåstatslösningen leder till omätbart lidande på båda sidor.
 
I sista änden är huvudfrågan om Netanyahu är villig – och tillräckligt modig – att överge den misslyckade vägen till en tvåstatslösning. Han skulle göra en bra sak om han kom ihåg det här berömda uttrycket av Rabbi Hillel, citerat i The Ethics of the Fathers: "Om jag inte är för mig själv, vem kommer att vara för mig? Men, om jag enbart är för mig själv, vem är jag? Om inte nu, när?" Applicerat på dagens situation borde Netanyahu gripa tillfället att lägga tvåstatslösningen på hyllan, vilken har orsakat så mycket lidande, nu är det dags. Men i linje med att inte bara vara för sig själv, är det lika viktigt att premiärministern kan föreställa sig en alternativ lösning som bevarar de individuella rättigheterna och värdigheten för alla som bor i Judéen och Samarien, judar och araber.
 
 
2. VILKA ÄR ALTERNATIVEN TILL EN TVÅSTATSLÖSNING?
 
Netanyahu är en av de israeliska politiker som ovilligt har accepterat tvåstatslösningen. Detta gjorde han under press från president Obama 2009, efter årtionden av att ha talat och skrivit böcker mot idén om en palestinsk stat. Eftersom oppositionen mot en palestinsk stat är stark bland både politiker och människor i Israel – och av olika goda anledningar – har det inte varit lätt för regeringar att driva igenom den här agendan.
 
Problemet har varit att av fruktan för internationella fördömanden, har de inte presenterat alternativa lösningar. Detta har förändrats de senaste åren, och för närvarande finns det ett antal andra förslag för att lösa konflikten. Det finns emellertid bara ett parti i Knesset som officiellt stöder ett alternativ till tvåstatslösningen. De flesta alternativa förslagen är framförda av akademiker och experter. I en artikel som publicerats i New York Times, har Yishai Fleisher, talesman för den judiska kommuniteten i Hebron, samlat fem av de alternativa lösningarna. Följande är en summering av dem.
 
Alternativ 1: "Jordanien är palestina." Två tidigare medlemmar i Knesset, Aryeh Eldad och Benny Elon, föreslår att Israel hävdar israelisk lag i Judéen och Samarien (Västbanken). Araberna som bor där blir israeliska invånare men får jordanskt medborgarskap.
 
Alternativ 2: PA-styre i område A och B. Planen drivs av Naftali Bennet, ledare för Habyit Hayehudi i Knesset. Han vill att Israel ska annektera område C (60 % av Judéen och Samarien) och erbjuda de palestinska araberna självstyre i områdena A och B. De 60.000 araber som bor i område C skulle få israeliskt medborgarskap. Alla bosättningar är i område C.
 
Alternativ 3: Sju arabemirat. Professor Mordechai Kheidar, en expert i arabstudier, säger att de palestinska araberna inte är en sammanhängande nation, utan består av starka klaner lokaliserade i de viktigaste städerna i Judéen och Samarien. Han föreslår att man förvandlar dessa sju städer till emirat. Israel annekterar resten av territoriet och erbjuder medborgarskap till dess invånare.
 
Alternativ 4: Enstatslösning. Detta är ett förslag som presenterats av Caroline Glick. Hon vill att Israel ska annektera hela Judéen och Samarien (inte Gaza) och gradvis erbjuda invånarna medborgarskap. Hon är inte rädd för en arabisk majoritet i det "nya" Israel, eftersom hon tror att siffran för antalet araber är uppblåst. Trenden går mot en ökande judisk majoritet i hela området, påstår hon.
 
Alternativ 5: Befolkningsutbyte. Tidigare Knessetmedlemmen Moshe Feiglin och Mellanösternexperten Martin Sherman vill erbjuda generösa kompensationer till araber som är villiga att lämna Judéen och Samarien för ett arabland. De är övertygade om att många vill ta tillfället i akt i stället för att stanna, fångade i en konflikt utan lösning.
 
Några av de ovannämnda idéerna är mer realistiska än andra, men så länge som "tvåstatslösningen är den enda lösningen" kommer det inte att bli någon ingående diskussion om alternativen. Sådan intellektuell stagnation är destruktiv och förlänger både konflikten och lidandet.
 
 
3. EN LÅNG LISTA MED MÖJLIGA ÄMNEN FÖR MÖTET TRUMP-NETANYAHU
 
De två statsledarna har en lång lista med saker som är av gemensamt intresse för USA och Israel. De kommer inte kunna täcka allting under ett möte, och listan som varje ledare medför till mötet säger mycket beträffande deras agenda, deras hopp och vad de anser vara möjligt.
 
Här följer några av de ämnen som troligtvis skulle ha varit i Netanyahus tankar innan han blev tvungen att välja det han skulle prioritera:
Iran – kärnvapenavtalet och Irans stöd till terrorism
Syrien – vilken framtid föreställer sig Trump?
Ryssland – speciellt dess roll i Syrien och som allierad till Iran
Mellanöstern – vem ser Trump som allierad mot islamisk terrorism och hur ska man samarbeta med dem?
Den palestinska frågan – planer för hur man ska gå vidare
Bosättningar – i vilken utsträckning kommer Israel tillåtas utveckla dessa?
Jerusalem – finns det en överenskommelse om att Jerusalem kommer att förbli Israels enade huvudstad?
Amerikanska ambassaden – kommer Trump flytta den från Tel Aviv till Jerusalem?
Annektering – israeliska planer att annektera bosättningen Maale Adumim 
utanför Jerusalem
E1 – Israel planerar att bygga på det här öppna området som ligger mellan Jerusalem och Maale Adumim
Jonathan Pollard – kommer Trump att annullera restriktioner som sattes för denna israeliska spion efter hans frigivning från fängelset?
FN – hur kommer de två nationerna arbeta för att bemöta FN:s anti-israeliska slagsida?
Underrättelsetjänst – fördjupat samarbete och delande av underrättelser
 
 
4. HISTORISK ÅTERBLICK: 1860
 
The Alliance Israélite Universelle (AIU) (den universella israeliska alliansen) bildas. Detta är en franskbaserad organisation som arbetar för judisk social och politisk jämlikhet över hela världen.  AIU är väldigt aktivt i Marocko, där de försöker förbättra livet för judar som lever under muslimskt styre. Emellertid lyckas reformerna inte alltid. När sultan Sulaiman påbjuder att judarna får bära skor, leder det till våldsutbrott – muslimer attackerar judar som vågar bära skor. Mellan åren 1864 och 1880 dödas 307 judar på gatorna av muslimer. Till slut ber judarna att sultanens reform ska upphävas.


 
Copyright © 2017 Livets Ord, All rights reserved.


Vill du inte ha detta mail? Välj vilka du vill ha i framtiden här

Avsäg dig alla utskick från Livets Ord  


Livets Ord
Box 17
Uppsala 75103
Sweden

Add us to your address book